Norra Täppetboden


Torsten Skoog började fiska här 1952 efter sin farfar.Torsten fiskade fram till 2009, därefter har fisket tagits över av Walter Larsson

Täppetboden

Direkt i anslutning till HotelÅhusStrand, på Täppetstranden,ligger Ålagillets Hus.En typisk miljö för ålagille med olika inventarier, både gamla och nya, som har anknytning till gillet. Här kan man också få uppleva äkta gillen! Drivs av Bröderna Mats,Max och Mikael Svensson. Inget fiske bedrivs, bröderna har sitt stora fiske i Friseboda.
Tel: 044-289300

Brödraboden

Norra Täppets camping i Åhus. Byggd av fiskaren Sven Håkansson från Knäbäck, under åren 1898- 1900. Han vandrade upp till Åhus, fiskade fram till hösten och gick sedan hem igen. Boden har fått sitt namn av att fyra bröder Anderberg, den kändaste är filmaren Torgny,bedrev sitt fiske här. Inget fiske men boden ägs sköts väl av Britt-Marie och Henry Olsson

Noaltsboden
Äspetsidan i Åhus hamn. Liten ålabod/fiskebod som idag tillhör Christianstads Segelsällskap.
Adress:

Hartvigaboden
Vid hamninloppet i Åhus. Här fiskade bröderna Hartvig. Byggd 1957. Röd och vit med stående linningsbrädor.

Snickarhakeboden

Anders Roos och Thure Persson, Jöns Andersson 1930, Emil Jönsson 1938, Gottfrid Vittsjö (1880-1960), Josef Nilsson och Karl Danielsson (f 1924) från 1957. Kalle fick en septemberdag 2.200 kg ål! En temperatur på 8 -10°C anses fördelaktig. För sillfiske är 12 -13gr gynnsamt. 1959 var ett rekordår. Tre drätter, Yngsjö byamän nr 25, 26, 27. I ett sjökort från 1929 kallas Snickarhaken “Påskarevet” och utanför ligger “Påskagrund”. Ordet “hake” betyder utskjutande liksom människans haka (jämför “näs” och näsa).

Bodelsboden/Bodilas bod

efter Ola Bodelsson (D1938), 1917 Anders Roos och Thure Persson, 1938 Börje Pershaf. Tidigare hade Engström (1880) och Sven Svensson fisket. Drätter nr 23, 24. Nuvarande beteckning 181 och 188:1.

Nya Revhakeboden

Gamla Revhakeboden

Jeppa Olsson (1880), Albin Jönsson, Ratkegården, Karl Svensson och Gustav Svensson (d. 1984). Drätterna nr 20, 21, 22. Drätterna var förr “upphackade” i småbitar ända till trettiosjättedelar! Överhuvud är det många ålfiskare, som är släkt med varandra åtminstone som “nästkusiner” dvs sysslingar.

Jaktstugan
 

Jaktstuga (ej ålabod), Revhaken. Litet vitt hus längst ut på Revhaken med skorsten murad i gavel. Byggd som jaktkoja på den tiden man jagade sjöfågel längs kusten på vårarna.

 

Kalsaboden eller Nilsaboden

Efter tre Nilssöner. Måns Nilsson på 1880-talet, Anders Karlsson, Karl och Nils Karlsson, Lennart Karlsson. Drätterna nr 18, 19. Hospitalet i Christianstad nr 28.
Adress: ,

Glansaboden
Vid Glansavägen efter Jeppa Anders Glands, Måns Trulsson (1880), vitröd bod, som Emil Jönsson, Yngsjö köpte på auktion 1950, drätter nr 13, 14. En mindre bod vid en kort drätt, Emma och Nils Andersson, sonen Einar Andersson, Emil Jönsson, Anders Andersson arrenderade 1962.
Adress: ,

Anders Anderssons bod
Efter Anders Andersson som hade drätt och byggde sig en liten bod. Han var morfar till Ola Bodelsson som byggde Bodilsboden.

Mästers bod

Vid Mästers väg efter Ola Andersson Mästers. Den gamla boden nedrasad. Ny bod 1930. Thure Persson och Anders Roos köpte boden och en drätt Åhus 181:1 1930, bröderna Allan (f 1921) och Arthur Roos (f 1925) köpte av sin far 1964. Två drätter nr 11, (17), 12, (18) arrenderades av Yngsjö bönder.

Ludvigaboden
Mellan Mästers väg och Vantamansvägen. Namn efter fiskaren Ludvig Hellberg.

Färms eller Hans Perssons Bod/Vantamansboden
Vid Vantamansvägen, Anders Färm, kallades då Färms bod, Hans Persson. Tre drätter nr 8, 9, 10 arrenderades av Yngsjö bönder. I detta sammanhang kan berättas orsaken till det egendomliga namnet på vägen. Enligt en gammal sägen satt en sjöjungfru på en våg och frös. Detta såg en fiskare i sin båt och kastade över sina vantar till henne. Men då ropade hon:?Hör du gode vantaman tag dina garn och ro iland?. En annan version förtäljer, att det var en blåfrusen hand, som stacks upp ur vattnet. De tre fiskarna i båten rodde snabbt iland och strax efteråt utbröt en häftig storm.

Nämndemansboden
Vid Stora Ekens väg. Eken lär vara från 1500-talet. Sentida namn efter Olov Juliusson, som var nämndeman och som 1957 köpte boden tillsammans med Nils Edvin Johansson, kallad ?Målaren?, Åhus Kärr (f 1912). Martin Hellström, Nyehusen; köpte boden 1984. Nr 5,6 och 7 arrenderades av Yngsjö by.

Smugglareboden

Här fanns tidigare en annan bod, som blev för liten, varför den förflyttades. Den fick sitt namn efter en spritsmuggling. En besökande i boden snubblade på brännvinsdunkar och prövade den starka drycken samt tog sig ytterligare ett par halsrivare. Han raglade sedan upp i byn, varvid tullarna blev misstänksamma. De lär sedan ha fått skjuta skarpt i jakt på smugglarna. Den som berättade denna episod använde ordet ?rapp(a)skall? eller bråk. Jämför med skallgång och rabalder. Man säger också ?aló? (av hallå?)? Tullmästare Per Anton Skoog (f 1900) berättade 1984 om en smugglare, som på 1920-talet gått i en roddbåt, sedan moderfartyget, en smärre trålare, fått landkänning i tjocka vid Kivik. Denne rodde sedan till Yngsjö men togs om hand av Skoog och rapporterades. Det finns en annan historia om en smugglare som blev jagad av tullare ut i vatttnet och flydde med det tyska moderfartyget. Han blev borta i tio år och återkom sedan som studerad karl. Smugglarboden ägdes på 1930-talet av Anders Bengtsson och Nils Andersson. Omkring 1958 av Percival Östling och Norborg, men de lär ej ha kommit så väl överens. En hushållerska ärvde Östling och i sin tur hennes tre döttrar enligt muntliga uppgifter. Ägare 1984: Olli och Ove Franck.

Ågas bod

Vid Forellvägen. Det är en gammal bod, som byggts ut. I skrivelse den 22/10 1924 kallas den ?hafbod?. Åke Svensson, familjen hette senare Åkesson, målarmästare Alberg Nilsson, Karl Rönnow, d ä var lejekarl. Gustav Svensson 1963-1979 och Hans Nilsson. Enskilda drätter nr 2,3,4. 1833 antogs en förnyad legostadga, som skulle reglera förhållandet mellan husbönder och tjänstehjon. Den gällde ända fram till 1926. Stadgan rymmer 57 paragrafer samlade under följande nio artiklar: ? Om skyldighet att laga försvar, såsom tjänstehjon, sig förskaffa ? Om husbonde ? Om tjänstehjon ? Om orlovsedel, avskedsbetyg och städiohandling ? Om tjänstehjons lön ? Om städsel ? Om uppsägning ? Om flyttning till och från tjänst, och om tjänstehjon avviker ur tjänsten ? Om vad i övrigt i avseende på denna stadga iakttagas bör Var och en var skyldig att skaffa sig laga försvar. Den ansågs ha laga försvar som var anställd av Kronan, med behörigt tillstånd idkade fria konster, studier, handel, fabriksrörelse, hantverk, sjöfart eller annat lagligt näringsfång, drev jord- eller bergsbruk som ägare eller arrendator eller bevisligen försörjdes av föräldrar eller andra. Den hade också laga försvar som åtnjöt vård eller understöd av allmän barmhärtighetsanstalt. Legokontrakt upprättades, och tjänsten började vanligen med att man drack ?städseöl?. Den som var städslad, skulle i mitten av 1800-talet ha en frivecka, vanligen i oktober, och kunde då söka ny anställning.

Osvalds bod eller Emil Olsson- boden
Vitröd bod vid Strandridarevägen, Yngsjö havsbad.

Rönnows bod

Med halmtak. Yngsjö drätter nr 25:1 och 26:1. De forna benämningarna var 6 och 19. Sven Hansson och Per Persson. Denne reste 1920 till Danmark för att se på fisknät, som på den tiden importerades därifrån och från England. Han startade sedan ett företag i Åhus för nätförsäljning. Nu kommer näten huvudsakligen från Japan.

Hellbergaboden/Slottet

Är vit och röd. Nils Persson Rönnow, som seglat i två år med den danske skonerten Folke, kapten Andersson, och som betraktades som “en klok gubbe”, Harry Hellberg, Karl Rönnow och Allan Olsson. Boden kallades “Slottet” därför att den var byggd av frostsäkert Höganästegel med tjocka väggar, som gav god isolering.

 

Hartvigboden/Augustboden

Byggd 1957 röd och vit med stående kantsågade “linningsbräder”, nu med namnskylten “AUGUSTBODEN”, drätt bara 147m lång, en av Skånes mindre. August Hartvig, John Larsson (f1918) med sonen Walter.
Walter Larsson fiskar här.

Pugge- eller Hasslöboden eller Köpingeboden

Efter ett förlist fartyg från Hasslö i Blekinge och efter Köpinge, med gavel mot havet. Veranda har byggts på utsidan. Martin Hellström 1916-1921 (d1967) Jöns Malmgren, Roland Biel och Lars Persson.

Norra Gropahålsboden eller Norreboden

Vid Gropahålsvägen norr om Helgeåns stora utlopp. Drätten tillhör Maltesholm. Anders och Sven Bondesson på 1930-talet, Nils Folke Nilsson, Olof ?Målare? Andersson, Åhus, Edvin Jacobsson, Roland Biel och Lars Persson, Erik A Hintze började här som lejekarl vid 12 års ålder med 70kr för hösten.

Gökboden
Gropahålets norra sida. Är ej en egentlig ålabod. Uppfördes i samband med pirbygget 1941. Fått sitt namn efter en man som satt och drack ?gök? när vinden blåste kall från Hanöbukten.

Adress:

Södra Gropahålsboden

Den gamla boden, som nära nog begravts i sanddynerna, revs 1935 och en ny byggdes. Vittskövledrätt. Martin Nilsson, Jacob Nilsson, Karl och Erik Hansson, Erik och Edvin Jacobsson, Yngsjö, Nils Arne Hansson, 1970. Ännu till 1915 drogs laxnot i Helgeå i ?Grodders hål? vid stora bron. Det kallades att ?lämna not?, och de som drog hette ?vandrare?. Det gällde att samarbeta väl och dra jämnt. Ett citat från 1792: ?Det var inte alltid god grannsämja mellan Yngsjö åboar?. Orsaken var bl a utstämpling av skog, som medförde missnöje. Dynlandskapet syd om Yngsjö kallades ?Furet?. I slutet av 1600-talet och början av 1700-talet planterades tall mellan Yngsjö och Olseröd, men olaglig avverkning utfördes av byamännen. Låga vindpinade mar- och tyska kryptallar får successivt allt bättre fäste i dynerna och håller dem på plats. I skydd kan mer känsliga träd växa upp, men om de starka individerna närmare stranden faller vid storm så försvinner också de svagare.

Hansaboden

Har klätts med eternit efter husbocksangrepp. Anders Olsson, Nyehusen (far till Martin Hellström), Hans Andersson, Nils och Folke Hansson. I många år arrenderad av Bror Hellström. 1984 Martin Hellström.

Kustroddareboden eller Tullareboden

Huset förflyttades 1942 från Gropahålet söderut upp i en backe och användes som skydd för tullarna och deras tillbehör. Bror Hellström (f 1917)
Ingen ålabod

Ferdinandboden

Per Hansson, Ferdinand Edvardsson, Johan Jönsson, Harry och Ludvig Hellberg 1921 ? 1931, Olof Juliusson, Åhus, Gösta Persson, Yngsjö.
Rolf Färm fiskar här

Tors bod

Efter Olof Teodor (Tor) Hansson, en föregångare, som tog fiskeidéer från Danmark. Han dog på 1940-talet. Anton Skoog, Josef Nilsson från 1937, Karl Danielsson från 1952Boden har så kallat falskt korsvirke som beklädnad.
En vanlig beklädnad från slutet av femtiotalet är asfabord som målas rött. Vindtätt.
Rolf Färm fiskar här

Anders Truls bod eller Stockaboden

Vid Skeppsvägen. Per Trulsson, Nils Hansson, Jöns Nilsson, Johan Nilsson, Hans Jönsson, Nils S E Hansson.
Britt-Marie och Christer Nilsson fiskar och sköter om boden minitiöst

Furubodaboden

Boden byggdes i slutet av 1800-talet. En bjälke har ett datum, 23/9 1901. Drätten tillhör Hammars by. Nils Månsson, Anders Persson Sjögren och Anders Nilsson. Algot Andersson, Albin Andersson (f 1924), som kunde röka 42 ? 46 ålar åt gången vid boden med al och alspån.
Karl-Erik Andersson driver här ett aktivt fiske

Tvillingaboden
Med vasstak. Den fruktansvärda ?Stormen? natten den 13 november 1872, tog den gamla boden och en ny uppfördes. Tre drätter, som tillhör Ovesholm. Simon Månsson, Olof Persson och sonen med samma namn. På Yngsjö gårdsdrätter fiskade 1880 bl a Nr 48 ? 55 Anders Olsson, Yngsjö Nr 41 ? 45 Per och Jöns Hansson, Yngsjö Nr 47 Dragon Glans Nr 39 ? 40 Johan Nilssons arvingar
Maria och Hans-Inge Olofsson bedriver kustens största fiske och är också en omtyckt ålagillesarrangör.

Backaboden

Brann 1936, ombyggd och liknar nu en sommarvilla, Nils Nilsson,?Backa? Per Persson, Nils Persson, Hans Hjelm, Erik A Hintze var lejekarl och bodde i den varma bodens övervåning under de fem månader långa ålfiskesäsongen. 1952 Karl Danielsson.Enda boden med två våningar.
Fisket bedrivs av Han-Inge Olofsson

Frisebodaboden eller Lyngbyboden

Efter drätterna. Det är en stor ålabod, som till hälften är nedgrävd i sandbacken. För att komma till boden efter en sandstorm måste bräder slås ut på gaveln. Det är en gammal bod, som på 1940-talet fick tegeltak. ?Frisebodarn? Nils Andersson och Nils Rudolf Andersson, Friseboda, Rune Dahlberg.
Drätten och boden ägs av Bröderna Mats,Max och Mikael Svensson,som 2000 övertog drätten från Lyngbybönderna. Bröderna tillhör den unika skaran som också äger sin drätt och är omtyckta arrangörer av ålagille.
“Ett äkta ålagille kan endast upplevas i en ålabod utmed ålagilleskusten Åhus-Haväng annars är det ett vanligt kalas”

Kongaboden


Är relativt nybyggd, Nils Håkansson (f1880), Anders Andersson, bröderna Rolf, Uno och John Jacobsson, Yngsjö på 1940-talet. De betalade 1949 ett årligt arrende av 1.700kr. Nils Rudolf Andersson, Nils E Johansson 1982.
Fisket har upphört.

Nya Uppsalaboden

Carl Gustav Efverman och Håkan Hurtig, Åhus 1920-talet. Han var ägare till åldrätt 24. Erik Andersson 1936, Olof Andersson, Göthe Olsson och Algot Andersson, Yngsjö, Nils E Johansson, Åhus Kärr. Gamla Uppsalaboden: grunden till den gamla boden finns kvar.
Nya Stockholmsboden

Är en av de äldre bodarna, som nu är borta. Grundmuren står kvar i strandvallen. Nya Stockholmsboden byggd i slutet av1940-talet, Alfred Kristoffersson, Åhus. Bäcken mellan bodarna kallas Nye Grop.
Hans-inge olofsson bedriver fisket

Gamla Stockholmsboden

Är en av de äldsta bodarna men har moderniserats och fått svart papptak, Nils Månsson Olseröd på 1910-talet, Sven Johansson på 1940-talet, Göte Olsson, Nils Edvin Johansson, Åhus Kärr, 1984 Svante Tenghagen, Maglehem.

 

Vibeboden/Vipeboden


Vid Rigelejevägen, är en relativt nyuppförd bod av trävirke som en enkel lada, vilken fick halmtak i likhet med de gamla ålabodarna men som nu har plåttak. Kronan äger boden. Anders Andersson, Maglehem, Svante Tenghagen.

 

Nya Rompeboden

Fisket bedrivs av Hans-Inge olofsson som också röker och säljer fisk från boden.

 

Rompeboden

Jordbod, en av de äldsta bodarna, möjligen 200 år gammal, med gavel mot havet och vasstak (förr halm). Rumpedrätten, Nils Månsson, Olseröd på 1910-talet, Anders Andersson kallad ?Bolla?, St Juleboda, Maglehem, Bäcken vid Rompeboden kallas Posterna.

Svärjareboden

Vid Svärjaredrätten. Efter husbocksangrepp ruttnade boden. Militären byggde en ny. Enligt uppgift kommer benämningen på Svärjareboden efter en gammal gubbe, som av bönderna fått några säckar strandhavre, som han skulle så för att binda sanden. Bönderna hävdade, att gubben inte sått fröna, men denne svor på att han hade strött ut dem. Nils Månsson, Olseröd på 1910-talet, Nils Andersson, Josef Nilsson, Gösta Persson 1947. Karl Salomon Nilsson, fiskar på egen risk på skjutfältet enligt kontrakt av den 21/12 1952.

Laxaboden

Vid Blanks väg. Vacker bod. 200 år gammal, numera sommarstuga med nytt annex. Nils Folke Nilsson, Yngsjö, Edvard Persson, Skade, Yngsjö. Sven Johansson 1942 ? 1943 och Algot Jacobsson 1943 ? 1944.

 

Holmaboden eller Julebodaboden

Vid Stora Julebodaån vid norra gränsen till skjutfältet med gavel mot havet och med vass. Västra grunden kan vara från 1700-talet. Utbyggd 5m åt ost 1948 – 1949. Detta är en av de finaste bodarna efter hela Skånes ostkust. Nils Andersson, bröderna Enock, f 1895 och Jon f 1906, Ahlström, två kraftkarlar, Knäbäck, men ursprungligen från Kivik, Tage Nilsson. Det krävs starka armar för att hantera stora hommor. Fiskarna sa förr: ?Gå aldrig på sjön, förrän Ahlstömmarna har varit ude?. Ove Jönsson (f 1919) och Sten Rickard (f 1933) från 1967.Ove och Sten fiskar vid flera Maglehems- och Julebodadrätter, varav en del med 198m längd, samt Ådrätten, Trueddrätten, Baskadrätten, Dunkeldrätten, Pålsadrätten, som ägs av Skånska Dragonregementet i Hässleholm. Södra gränslinjen för Norra Ådrätten går nu i Julebodaåns mynning. Julebodaån bildar gräns mellan Albo och Gärds härader. Albo lär betyda “tempelmark”. Ordet “jule” kommer av “hjul”. Förr fanns nämligen en vattenkvarn i Julebäcken. Vid den restaurerade Blåherremöllan från före 1610 och i drift till 1944 finns en modern cementerad laxtrappa i fyra steg. Den blir nog vackrare sedan betongen blivit mossbeväxt. Julebodaån kantas strax före utloppet av al och pil och är där en idyll. I slutet av 1800-talet utskeppades boke i vrakekor från Maglehems ora 2 – 3 km till Knäbäck. Ännu vid sekelskiftet fraktades årligen omkring 1.000 famnar bok främst med danska fartyg till Köpenhamn. Det fanns ingen hamn i Knäbäck, varför skutorna fick ankra på öppen redd.
Sven-Erik Tenghagen fiskar och har ålagille i boden



INFORMATION FRÅN ÅLAKADEMIN

Läs de senaste inläggen till höger.

Ålabodsvandring 26 juni 2017.

Nu är det dags för årets ålabodsvandring. För tjugoförsta året i rad arrangeras Ålabodsvandringen. I år det etapp nr 6; Holmaboden till Haväng

Start: Holmaboden...

Kallelse till Årsmöte

Kallelse till årsmöte i Ålakademin

Ålakademins medlemmar med respektive inbjuds härmed till Ålakademins årsmöte i Täppetboden, onsdagen den 30 mars kl 19:00.

• Sedvanliga årsmötesförhandlingar. • Lekamlig...

Tack för senast. Se bilder från halvdagsseminariet 11 november.

Tack alla som var här. Över 120 gäster lyssnade till föreläsningar av våra intressanta föreläsare. Kortfattat, målmedvetet och informativt. Du kan se några bilder här från...